Påskhelgen

Vi har haft en väldigt fin påskhelg. Om man inte låtsats om förkylning på de vuxna och magsjuka på ett barn, skulle man faktiskt kunna tycka att den var perfekt. För hur underbart är det inte att solen äntligen hittat hit? Att äntligen få sitta i trädgården och dricka kaffe, att kunna gå på långpromenad igen. Så. Himla. Fint.

20130402-091026.jpg

20130402-091110.jpg

20130402-091124.jpg

20130402-091131.jpg

20130402-091138.jpg

20130402-091145.jpg

Annonser

Dvala

1

3

Bloggen har gått i dvala. Livet rullar på i rallyfart.

Julen har kommit och gått,  januari likaså. Vintern stannar, och verkar inte ha några som helst tankar på att dra sig tillbaka för att släppa fram våren. Känner annars att det börjar bli dags nu. Dags för lite sol, lite värme och ljusgrön, skir lövsprickning. Dags för kaffe i växthuset, barfota tåpill i gräset och fika i trädgården. Skulle behöva det för att fylla på energi och glädje. Känner mig rätt utsugen efter ett påfrestande år och en lång vinter.

Så kom hit nu våren! Komsi komsi!

Mer pyssel

041 042 046 057

December rusar fram i galen fart. I år går det ännu fortare än vanligt. Det verkar som om ju fler barn man har, desto snabbare flyger dagarna förbi. Jag hinner just nu inte ens hälften av det jag vill. Jag vill baka, göra godis, pynta och pyssla. Men nej. Det hinns inte riktigt med.
Men jag har iaf hunnit pyssla mig en vimpel. Sjukt nöjd blev jag med detta enkla lilla pyssel. Nu sitter den på lekrumsväggen, och väntar på att jag ska ha tid att göra fler.

Vimplar vill vara i flock, så är det bara.

Pyssla ett garage

garagegarage2garage3

Ett mycket enkelt pyssel att göra med t ex sin treåring. Allt som behövs är fyra toapappersrullar, ett flingpaket, lite tejp och lim. Sen klipper man lite, limmar lite, tejpar lite och ritar lite. Vips – ett garage!

Med väldigt enkla medel hade man dessutom kunna piffa det och få det riktigt fint. Målat lite och kanske använt färgat papper. Men min treåring hade ingen lust alls att vänta på snyggerier, utan fort skulle det gå, och innan limmet hade torkat var han redan igång med billekarna. Men vi kan ju alltid piffa det en annan gång, så blir det som att få ett nytt garage igen då.

Så här ser det ut hos oss idag

… utanför köksfönstret, på köksbordet och i lekrummet.

Och ja! Jag älskar snön och hyacinten. Och så ungen förstås.

Men nej. Det är inte en vecka sedan senaste städningen i lekrummet, utan där städade jag igår på morgonen. Och precis nyss faktiskt, efter att jag tagit kortet. Vilket inte innebär att det nu kommer vara städat. En kvart efter att dagis- och skolbarn kommer hem i eftermiddag, ja då kommer det se exakt likadant ut som på bilden. Minst.

Julmånaden står för dörren

I år är nog första året jag känner mig lite mer avslappnad inför julen. Prestationsångesten håller sig borta, och jag känner mig rätt lugn faktiskt.

Kanske beror det på att en del andra saker är rätt röriga, och man kan inte krisa på allt för många plan samtidigt. Eller så beror det på att jag börjar bli äldre och klokare. Mest tror jag på det sista alternativet. Plus att jag är så himla trött nu för tiden. Jag försöker lära mig att lätta på krav och måsten, och se lite mer avslappnat på saker och ting. Verkligen inte det lättaste för ett kontrollfreak som mig, men övning ger färdighet osv…

Hur som helst så har jag börjat smyga igång med julandet, för att inte allt ska stå och vänta på lördag, som ett stort biffigt måste. Så julgardiner (i de få rum som ska ha) är redan på plats, en ny duk har kommit på i köket (rosa i all ära, men inte till jul), julbelysning på undervåningen är framme, och ja… jag har bakat lussebullar igen. ”Riktiga” den här gången. Degen funkade lika bra till de här traditionella lussekatterna, men jag måste säga att de blir faktiskt godast utan äggpenslingen. Hälften av mina lussekatter penslades med ägg, hälften med vatten, och de som endast penslades med vatten smakar mer saffran än de andra. Så i fortsättningen kommer jag nog servera matta lussekatter. Smak går före utseende!

Posted in Jul

De bästa någonsin

BildBild

Här är de. De godaste saffransbullarna någonsin! Receptet hittade jag (såklart) hos bästa Erica aka Tomtens Dotter. Det var också hon som tipsade om att skippa glasyren, och istället pensla bullarna med smör och doppa i strösocker. Ljuvligt!

Bullarna är även väldigt goda som de är, och håller sig saftiga och fina i flera dagar efter att man tagit fram dem ur frysen. Den här degen tänker jag använda till mina vanliga lussekatter också, och tror och hoppas att den passar lika perfekt till det.

Vintermorgon

Att det finns människor som inte älskar det här? Vintern.
Snöknaster under fötterna, hög luft, kylan som biter lite i kinderna. Ljuden som blir högre och liksom ihåligare i vinterluften. Att det finns människor som inte älskar det här, inte ser magin?

Jag förstår det inte.

Halloween

I förra veckan var det Halloween, och eftersom barnen ändå hade höstlov så passade vi på att utnyttja dagen till fullo. Eller ja, jag passade på, ska man väl säga.

På förmiddagen fick ungarna näsblodssoppa med skalbaggar till lunch. Alltså filmjölk med rice krispies. Filmjölken hade jag färgat med karamellfärg, och bredvid tallriken la jag en liten papperstuss med karamellfärg i toppen, snurrad sådär som när man har den i näsan för att stoppa näsblod. Själva filmjölken och flingorna såg inte särskilt övertygande ut, men barn har gott om inlevelseförmåga, så det blev ett himla liv och äcklade miner. Moahaha.

Till middag åt vi häxfingrar med trollsnor (tunnbrödsrulle med grönt potatismos). Treåringen vägrade bestämt att äta moset, utan fick övertalas att äta korven och brödet. Snor är ju äckligt?!

Efter maten såg vi traditionsenligt på Puhs Heffaklumphalloween, och det serverades häxögon. Nu var det sjuåringens tur att vägra smaka. Hon skrek rätt ut istället, och tyckte det var hur äckligt som helst, till hennes storebrors stora (skade)glädje. Men jag är ju inte helt hjärtlös, så jag hade faktiskt gjort vanliga chokladbollar också, med lite halloweenigt strössel på. Gick betydligt bättre hem hos fröken. Inspirationen till ögonen fick jag hos inne hos Tomtens dotter. (Jag fick inte tag på vit marsipan, men det gick med vanlig ofärgad också, iaf när det bara var såhär till familjen.)

Note to self: Receptet på chokladbollar, som de ska smaka enligt mig, finns i Leilas A piece of cake. De chokladbollarna smakar som barndomens. Som det där receptet som någon (ehum…) slarvat bort.